Isabella Lundgren vo, Hayati Kafe vo,
Peter Lindhamre, Karl Olandersson, Elin Andersson, Max Stark trumpeter
Magnus Wiklund, Peter Fredriksson, Christoffer Siggstedt Karl Frid, tromboner
Robert Nordmark ts, Linus Lindblom ts, Klas Lindquist as, cl, Johan Christoffersson as, Fredrik Lindborg brs, Calle Bagge p, Martin Sjöstedt b, Per Ekdahl tr.
Så har vi då klarat av denna turbulenta höst för vår jazzklubb som denna säsong har huserat i Vallentuna, denna lilla kommun som på många sätt har visat sig vara en, i dess bästa bemärkelse, STOR kommun.
Teatern var sedan länge bokad detta datum, men det var inga problem då vi fick genomföra konserten i Nova, som är en ungdomsgård. Kommunen ordnade dit drygt 300 stolar så kunde vi få plats med vår stora publik!
Storbandet har ju gjort succé på Scalateatern denna höst och detta var deras första konsert utanför Scalateatern.
Bandet består av idel elitmusikanter från den svenska jazz scenen. Det var många ändringar från den uppställning som vi hade i vårt program. Men svenska jazzmusiker finner sig tillrätta i de flesta sammanhang.
Denna kväll kom det 226 åhörare och de var mycket nöjda efteråt. Orkestern spelade många fina arrangemang och vi hörde många solister, ingen nämnd ingen glömd.
Isabella Lundgren fick ju P2 Jazzkatten i kategorin årets musiker.
I pausen delade Bengt Strokirk ut Bert Levinstipendiet på 75.000 till Isabella. Priset ska hön använda till ett musikprojekt.
Isabella sjöng bland annat Corner Pocket och The Things We Did Last Summer. Vår egen Hayati Kafe hade bjudits in att sjunga några låtar och vi fick bland annat höra That Old Black Magic och Over The Rainbow.
Vår sista kväll var ju första advent och vad passade bättre av avluta säsongen än Have Yourself A Merry Christmas med Hayati och Isabella!
Välkomna tillbaka den 31 januari 2016!
Hasse Lehto
Anita Strandell sång, Nils Nilsson, piano, Erling Ribbing tenorsax o klarinett, Dick Nilsson altsax och sång, Claes Sterner sopransax, Bo Nilsson tenorsax, Stig Johansson klarinett, Olle Nilsson trumpet, Olav Holmquist trombon, Lars Karlsand gitarr, Sven "Jocke" Johnsson bas och Hazze Ström på trummor.
Rolf Friberg hann dessvärre inte hem från sin resa i Sydamerika. Den duktige pianisten Nisse Nilsson ersatte med den äran vid flygeln. Till orkestern hade också Claes Sterner anslutit sig. Han har besökt Jano flera gånger bland annat med Blommans Dixielandband.
Erling agerade bandledare och de började konserten med C-jam Blues i C. Dick Nilsson som gästat oss med Saxarus sjöng ”Pennies from heaven” och ”As time goes by”.
Horace Silvers ”The preacher” mer känd i sverige som ”jazzbacillen” framfördes i en till hälften svensk och hälften tysk version.
Det är ett stort nöje att få höra solon av Olav Holmquist, Erling Ribbing och alla andra rutinerade musiker. Olav framförde ”In a sentimental mood” på ett förträffligt sätt.
Därtill gästades vi av kvällens ”sångfågel” Anita Strandell som är en alldeles utmärkt sångerska. Hon framförde bl a ”I´m gonna sit down and write my self”, “In a mellow tone” och ”Horgalåten”.
"Please don´t talk about me when I´m gone" blev i Lars Nordlanders fina svenska text “Hellre en skrynklig själ än ett slätstruket liv”.
Tack Rolf Friberg som gjorde den här kvällen möjlig. Tack alla fina musiker för en bra kväll!
Nästa vecka är det säsongsavslutning med Isabella Lundgren och Bagge/ Ekdahl Big Band. Konserten är flyttad 150 meter till Nova, Tellusvägen 19 snett emot Lidl och bredvid Gym och Sim.
Den konserten ska ni inte missa!
Kjell Lövbom
Oscar Johansson Werre – trummor, Leonard Werme – altsaxofon, Martin Wirén – tenorsaxofon, Anton Dromberg – piano, Eirik Lund – bas
Återväxten inom svensk jazz är mycket god. Det visade kvällens band 20th Century Vox som spelade jazz från olika tidsepoker. Det blev en fin start på kväll med ett ungt lovande band innan seniorerna intog scenen. Konserten blev mycket populär hos vår publik. Vi fick höra en fin version av ”Stompin at the Savoy” i ett utmärkt arrangemang av Oscar Johansson Werre. Senare spelade bandet musik av Charlie Parker och avslutade med John Coltranes Grand Central.
Jag är övertygad om att vi får höra dessa utmärkta musiker fler gånger.
Kjell Lövbom
Patrik Skog tp, Magnus Wiklund tbn, Klas Lindquist as, cl, Fredrik Lindborg ts, cl, bcl, Gustav Lundgren g, Daniel Tilling p, Göran Lind b, Mattias Puttonen tr.
Så kom de då, den mycket efterlängtade gruppen Stockholm Swing All Stars och det kom 195 personer som inget hellre ville än att lyssna till dem denna söndag.
Dessa smokingklädda eleganter är var och en oerhört skickliga på sitt instrument. Att solister även kan vara lagspelare är inte lika vanligt. Det var mycket väloljat ensemblespel i högt tempo utan problem.
Vi fick höra mycket Ellington, bland annat inledde man med ”Perdido”. Men det var också flera låtar ur ”The American Songbook” och andra kioskvältare från tiden då det begav sig.
Vi hörde också ”Blues in Blueprint” med Fredrik Lindborg på basklarinett. Klas Lindquist och Daniel Wiklund levererade fina soli i ”Shiny Stockings”. Patrik Skog spelade mycket vackert i ”Tea for Two” av Vincent Youmans. Patrik ingår ju normalt inte i gruppen men vi känner Patrik väl från KMH Jazz Orchestra bland annat. Det visar den stora bredd vi har bland våra jazzmusikanter.
Sedan fick vi alla svaret på en fråga som de flesta av oss grubblat länge på. Nämligen vem är det som spelar och har komponerat trumpetfanfaren när alla filmer börjar på SF-biograferna? Patrik Skog, vem annars!
När klockan närmade sig 21 fick vi höra ”Four Brothers” som avslutningsnummer och det obligatoriska extranumret blev ”Main Stem”.
Hasse Lehto
Kiralina Salandy voc, Carl Orrje pi, Chris Montgomery tr, Patrik Boman b.
Kvällens huvudperson, Kiralina Salandy, visade sig snabbt bli en publikfavorit med stor utstrålning, fin scenklänning och bra kontakt med publiken. Det rutinerade bandet kompade på ett strålande sätt utan att stjäla showen från kvällens stjärna.
Det var kärleken till fotografen Mikael Silkeborg som tog Kiralina Salandy till Sverige efter att de träffats på jazzfestival i Jamaica. De tackar vi för!
Vi fick höra Kurt Weils ”Speak Low” med Patrik Bohmans introducerande bas som bäddade för fin avskalad sång. Publiken lyssnade med avspänd koncentration och så bjuds vi på den fina kompositionen "Used To Be" som har komponerats och skrivits av Patrik och Kiralina.
Salandy gör en fin insats i ”Love Is Here To Stay” och första set avslutas med ”It Don´t Mean A Thing”
Efter pausen uppträdde sångerskan i kavaj, svallande hår, röda läppar och nattsvart hatt. Hon framförde bland annat “Lover Come Back To Me” och “All The Way”
Till publikens stora glädje fick vi hör ”If I had a hammer” som extranummer.
Det ska bli kul att följa denna sångerska som behärskar jazz, soul och blues på ett underbart sätt.
Nu ser vi fram mot nästa veckas besök av Stockholm Swing All Stars. Vi har redan sålt en del biljetter till den konserten. Ni är alla varmt välkomna!
Kjell Lövbom
Hasse Ling ts, Tommy Larsson p, Hasse Larsson b, Mats Jadin tr.
Då har vi klarat av ett jam i våra nya lokaler. Det blev ju lite annorlunda med jam i konsertsittning. Men det blev inte så tokigt det heller och det kom cirka 80 åhörare med jammare inräknade.
Det började som vanligt med att Hasse Ling med husbandet öppnade med två klassiker, It Don’t Mean a Thing” och ”If I Had You”.
Första konstellation var veteranen Erik Svanholm på trombone och Jan Gunnar Persson på altsax. De spelade”All the Things You Are” och ”Autumn Leaves”.
Inger Nerman sjöng “Satin Doll” och “Georgia On My Mind” och hon fick också hjälp av Hasse Ling och Olav Holmquist på trombone.
Olav och Hasse stannade kvar och Bosse Nilsson med sin tenorsax och Olle Nilsson med sin trumpet anslöt. Då fick vi höra ”Lazy River” och ”Don’t Get Around Much Anymore”.
Sedan kom Erik Svanholm och Jan Gunnar Persson tillbaka i ”Bye Bye Blackbird” och ”Let the Good Times Roll”. Då fick vi också höra att Hasse Larsson inte bara är en duktig basist utan även en bra sångare.
Sonja Nilsson sjöng bland annat “I’m Gonna Sit Right Down and Write Myself a Letter” och då satt Nisse Nilsson in vid flygeln.
Nisse Nilsson stannade kvar och fick sällskap av Erik Svanholm, Jan Gunnar Persson och Olav Holmquist i ”Take The A Train”.
Därefter hörde vi Roffe Friberg på piano och Hazze Ström på trummor med ovanstående blåsare i ”Dinah” och ”Miss New Orleans”.
Hazze Ström stannade kvar på scenen och då fick vi lyssna på Jocke Jonsson, bas och Berit Jonsson, piano, mer kända som trion, som sjöng och spelade ”East of the Sun” och ”How High the Moon”.
Slutligen kom Lisbeth Bäse och sjöng ”Honeysuckle Rose”.
Hasse Lehto
Nisse Landgren trombon, sång och Johan Norberg gitarr, sång
Johan Norberg och Nisse Landgren fick besöka Vallentuna för andra året i rad i en nästan utsåld Vallentuna Teater. Nisse berättade att vid planering så var det meningen att de skulle komma till Täby Park Hotel. Han sa att Vallentuna är mycket finare och bättre konsertsal.
De inledde konserten med ”Get here” och fortsatte med ”Whats goin on” och Beatles ”Elenor Rigby”. Att Nisse är en hejare på trombon vet ju de flesta, men han är också en mycket duktig sångare på sitt speciella sätt. Johan är en duktig gitarrist, sångare och berättare. Kombinationen Lycksele – Degerfors fungerar och de har spelat ihop i många år.
Konserten fortsatte med jazzlåtar som ”I thought about you” och ”it could happen to you”.
Vallentuna Gästgiveri har nu fått alkoholtillstånd och serverade vin och öl i pausen. Vi har delat upp uppgifterna på konsertkvällarna så att vi har hand om musiken och "Gästgiveriet" sköter om och ansvarar för serveringen.
En del gäster hade också utnyttjat erbjudandet att äta en förrätt samt varmrätt och ett glas öl/vin på Vallentuna Gästgiveri till ett specialpris av 200kr för jazzbesökare.
Efter pausen spelande duon “Corcovado” (Quiet nights),”Everything happens to me” och Nat King Coles “Straighten up and fly right”
Vissa kvällar blir extra bra och minnesvärda. Den här kvällen var definitivt en sådan.
Kvällens konsert avslutades med ett extra nummer där våra ljudtekniker fick stänga av allt ljud. Vi fick uppleva hur det var på konserterna innan tekniken kom in bilden. En fin avslutning på en mycket lyckad kväll när Johan och Nisse sjöng ”There goes my heart”.
Tack alla musiker, publik och styrelsekamrater!
Nästa vecka ser vi fram mot ett jam med Hasse Ling och husbandet. Ta med instrument eller kom bara och lyssna!
Kjell Lövbom
Joel Lyssarides, flygel och Josef Karnebäck, kontrabas
När Joel och Josef inledde kvällens konsert så överraskades nog många i publiken över att få se och höra ett musikaliskt samarbete på allra högsta nivå.
För första gången fick vi rulla fram den fina flygeln på Vallentuna Teater. Joel hanterade den alldeles lysande. Detsamma kan man säga om Josef spel på basen.
Vi fick höra fina versioner av ”Caravan” och ”Nearness of you”. Så värmer man upp en publik just när vi har gått över till vintertid.
En av våra medlemmar uttryckte det så här: ” Vilken teknik, vilken musikkänsla, vilket fantastiskt samspel och vilka underbara duetter. Det var för mig en av de stora upplevelserna i mitt 64-åriga jazzliv. Jag är mer än nöjd med kvällen”
Vi önskar Joel och Josef välkomna tillbaka till oss, så att vi får möjlighet att följa deras karriärer.
Joel och Josef har utsetts att representera Sverige i projektet Young Nordic Jazz Comets den 29 oktober i Tammerfors.
Vi önskar dem lycka till!
Kjell Lövbom
Jennie Löbel vo, Anders Malm tp, Claes Brodda ts, Tommy Löbel cl, Klas Lagerberg g, Lennart Brundin p, Martin Wulff b, Fredrik Hellberg tr
Vi känner oss lite mer hemma för varje gång nu och det verkar som om vi inte har tappat så mycket publik sedan flytten från Täby. Denna kväll kom det 174 st och det var i stort sett vad vi hade beräknat skulle komma till Täby.
Men det var ju också ett band som spelar med en enorm spelgjädje. De har ett speciellt sound med tre blåsare till Jennies sång som ofta låter som om man har förflyttat sig 70 – 80 år tillbaka i tiden.
I allt fick vi höra 26 välkända låtar, Singin´ The Blues, Sheik of Araby, Tisket a Tasket och Caravan för att nämna några.
Det var också många fina solistinsatser både instrumentalt och vokalt av Jennies medmusikanter. Tommy Löbel kallade de Astmakören, men det tycker vi är att överdriva.
Efter ett välförtjänt extranummer gick publiken hem via den mörklagda promenaden upp till järnvägen. En väg som vi hoppas att Elverket i Vallentuna har bytt ut alla trasiga lampor som de har lovat.
Hasse Lehto
Roffe Wikström sång, Tommy Cassemar bas, Max Lorentz, keyboards, hammond och kör och Magnus ”Norpan” Eriksson, trummor.
I flera är har vi haft Roffe Wikström på vår lista över önskade artister till våra blueskvällar. Den här söndagen var det äntligen dags. Vi fick 191 besökare och 19 nya medlemmar, som vi hälsar varmt välkomna till oss.
Rolf Wikström är en trygg institution i musiksverige. Vad man än har upplevt för motgångar i livet känns det som att Roffe vet hur det är. Han har en förmåga att beskriva tankar och händelser som de flesta känner igen på ett mycket direkt sätt.
Under kvällen fick vi höra flera av Rolfs tolkningar av Dan Anderssons och så Nils Ferlins texter t.ex ”Över tusen hav” och ”I folkviseton”.
Bandet spelade fina versioner av ”kom till mig kvinna” och ”jag älskar dig, jag saknar dig”.
Rolfs medmusikanter är av högsta klass och har en meritlista som lätt skulle kunna fylla några A4 sidor. Tommy Cassemar har bl a spelat bas i Electric Banana Band och många andra band- Max Lorentz är fantastiskt bra på keyboard och spelat och producerat hur mycket som helst och Magnus ”Norpan” Eriksson spelar bl a med Lars Winnerbäck.
En fantastisk kväll för oss bluesälskare!
Nästa vecka blir det musik som man kopplar samman med Billie Holiday när Jenny Löbel gästar oss med the Swing Kings. Vi är stolta att kunna presentera olika typer av musik på våra söndagskvällar.
Ni är varmt välkomna då!
Kjell Lövbom
Sören Rydgren acc, Rickard Sandström g, Arne Eriksson b, Roland Bolander tr.
Så har vi då klarat av den första konserten i Vallentuna Teater. 131 åhörare hade kommit till teatern som ligger lätt åtkomligt från Roslagsbanan och bussarna. Gott om parkeringsplatser finns det också.
Akustiken är mycket bra och det finns en ljud- och ljusanläggning i toppklass. Man hör och ser bra från alla platser.
Sören Rydgren och hans kvartett var mycket taggade och fanns på plats redan före klockan 3 för att slipa till de sista detaljerna.
Klockan 18.35 öppnade de med Sörens egna ”December Blues” som tillägnades den trevliga stämning som uppstår i början på december då man julpyntar och tar en glögg mellan varven.
Sedan kom en räcka välbekanta låtar varav Sheik of Araby var kronan på verket. I pausen kunde publiken köpa kaffe, mackor och konditorivaror.
Efter pausen började man med Frank Fosters Shiny Stockings. Den vet alla att det är Rickard Sandström som har arrangerat för kvartetten.
När klockan närmade sig nio var det dags för sista låten och det blev ju naturligtvis Novelty Accordeon av Erik Frank.
Därefter fick publiken välja extranummer och man valde Twilight Time och så blev det Viggen av bara farten.
Det var en lyckad start i nya lokaler och vi ser redan fram emot Rolf Wikström den 11 oktober.
Hasse Lehto
Christina Gustafsson, sång Bernt Rosengren tenorsax, Stefan Gustafsson piano, Bengt Stark trummor Hans Backenroth bas
Det är skönt att ha erfarna musiker på scenen som har varit med om många situationer när man är tvungen att snabbt ändra på rutiner.
Denna gång var antalet besökare 160st som fick höra förträfflig svensk jazzmusik med amerikanska melodier som grund. Det var musik av bästa märke!
Bernt Rosengrens underbara ton i tenorsaxen smekte fram låtar som ”Body and Soul” och hans egna Hip Walk”
Kring sig hade Bernt tre musiker som han arbetat med under några år. Hans Backenroth som höll en stadig puls rakt igenom. Stefan Gustafson spred ett antal briljanta solopartier därtill fina melodivariationer, lekfullt och närvarande. Bengt Stark vid trummorna håller värmen på en skön nivå och bidrog även med fint spelade solon.
Christina Gustafssons första framträdande i Täby var mycket omtyckt. Vi fick höra ”Some other Time”, “They can´t take that away from me”. En av höjdpunkterna när vi fick höra värmländskan Christina framföra Povel Ramels fina ”Den sista Jäntan”. Det är klart att Monica Zetterlund måste ha hjälpt Povel med den värmländskan dialekten i texten.
Vår kontaktperson Peter Winter har många gånger visat sig vara en organisatör utöver det vanliga. Jag kommer med glädje ihåg hans insatser i samband med vårt 35 årsjubileum. Igår bjöd Peter tillsammans med Eva på smörgåsar och kaffe till alla besökare.
Vi tackar Peter och Eva och de andra på hotellet för all service som visats oss och vår publik under många år.
På söndag börjar våra konserter i Vallentuna Teater. Då kommer en av våra allra populäraste jazzmusikanter på dragspel, Sören Rydgren, med sin kvartett.
Välkomna! Vallentuna Kultur väntar redan på oss!
Kjell Lövbom
Ann Kristin Hedmark vo, Kettil Medelius p, Hans Larsson b, Uffe Flink tr.
Så var det då dags för den traditionella säsongsstarten i Vallentuna Kulturhus.
Från och med nu så ingår denna konsert i våra medlemsförmåner. Tack vare det blev det nästan fullsatt.
Ann Kristin Hedmark har varit med sedan 70-talet och hon sjunger lika bra som någonsin. Hon öppnade med Time After Time och sedan var tonen satt.
Sedan följde ett knippe välbekanta melodier som Teach Me Tonight, Doodlin´ och Walkin´.
På piano hördes den förnämlige Kettil Medelius som tillsammans med övriga även körade i några låtar.
Basen hanterades av mångsidige Hasse Larsson som även fick sjunga en del låtar. Hasse spelar även förträffligt med stråken.
På trummor hörde vi eleganten Uffe Flink i stiliga röda skor och olika hippa huvudbonader. Han var även den som presenterade låtarna och hade all information om när och av vem som var upphovsman till låtarna.
Till sist vill vi även ge en blomma till Andreas Westman för det fina ljudet som uppskattades mycket av både publik och musiker.
Hasse Lehto
Dicken Hedrenius p, tbn, Jerker Axelsson sax, Linnea Fagerland as, Markus Wesslén as, Sophie Allbrink fl, Theo Monpouet Ekeram cl, Arvid Hedrenius b, Pelle Kronberg tr.
Vallentuna har ju en mycket livaktig kulturskola och där arbetar sedan 25 år vår gamle bekant Dicken Hedrenius som en av eldsjälarna. De har en orkester med namnet ”Storkarmar” (???) och de spelade 3 låtar innan den ordinarie konserten. Vi fick höra Perdido, Mood Indigo och ”The Turfer”.
Hasse Lehto
Uppdaterad 2023-08-21