Monica Dominique hammondorgel, Rigmor Bådal bas, Justina Lakin trummor,
Gäster Carl-Axel Dominique, piano och flöjt, Amanda Sedgewick altsax
Tiden går fort när man har roligt och efter ha förlorat en timme på grund av övergång till sommartid så var det redan dags för säsongsavslutning med musiker på allra högsta nivå.
Vi har blivit bortskämda med höga besökssiffror och den här kvällen kom det hela 256 personer som valde livemusik framför TV.
Bandet som heter DLB (Dominique, Bådal, Lakin) inleder kvällen med ”Satin Doll” innan det dags för Amanda Sedgewick att ansluta i låten ”Girl Talk”.
Snart är det dags för Monicas make Carl-Axel att vara med. Det blir med låten ”En valsmelodi” ur Solar Plexus reportoar. Samarbetet mellan Monica och Carl-Axel är förstås på högsta nivå med all erfarenhet från tiden med Solar Plexus. Carl-Axel hanterade både piano och flöjt på bästa sätt. Justina Lakin är en riktig trummis som också sjunger bra. Detta gäller även Amanda som ännu en gång imponerar på oss alla med såväl saxspel som sång. Rigmor Bådal kompletterar med utmärkt basspel.
Konserten avslutades med Count Baises "Splanky" till publikens stora förtjusning.
Som extranummer fick vi höra en mycket fin version av ”Misty” som nog många av oss inklusive Carl-Axel bar med sig efter kvällen.
Den här kvällen var sista gången för våra duktiga ljudtekniker Daniel Christensen och Andreas Sjöö. De avtackades av vår ljudansvarige Mats Blomberg och vice ordförande Birgitta Fogelvik med blommor och ett abonnemangskort för höstsäsongen.
Daniel skriver på sin blogg om tiden på Jano. Läs mer här.
Även Andreas skriver om Jano på sin blogg.
Vi vill tacka alla för en fin vårsäsong med bra musik och mycket folk och hälsa välkommen 20/9 till Vallentuna Kulturhus kl 18.30 då vi får besök av Ann Kristin Hedmark och Jazzland Trio.
Kjell Lövbom
Bengan Jansson co, Anders Alm as, cl, vo, Hans B-garden Brandgård tbn, Lars Ireblad sousafon, git, Gösta Colliander p, Christer Wiklander bjo, Bertil Ekman tr, vo, mellansnack.
Som alltid när vi bjuder på klassisk jazz så kom det många besökare, 215 för att vara exakt. Det betyder att inför sista konserten den 29 mars har vi ett snitt på nästan 210 besökare per konsert!
Vattenskadan var inte så enkelt att råda bot på när försäkringsbolaget hade sagt sitt. Det blir nytt golv i hela rotundan. Och nu har vi också blivit ”inbodda” i hörsalen resten av säsongen.
Men gangsterjazz och kioskvältare från 20- och 30-talet passar ju i alla lokaler. Man öppnade med "Little Girl” som skrevs 1931. Sedan följde ytterligare 9 klassiker innan det blev paus. Man spelade bland annat “It had to be you” och “The Sheik of Araby”.
Anders Alm och Hans B-garden var flitigast vid solistmikrofonen och de både sjöng och spelade på sina respektive instrument.
Efter pausen fick vi höra ytterligare 10 låtar och mera trevligt snack mellan låtarna innan alla tågade hemåt efter att ha gett bandet välförtjänta applåder.
Hasse Lehto
Hayati Kafe sång, Jan Allan tp.
Saxofon: Dan Tillberg, Erik Iwarsson, Anders Bengtsson, Bo Edbom Thomas Engström
Trumpet: Stefan Sjöström, Anette Eriksson, Stefan Andersson, Pelle Leander
Trombon: Magnus Mellerby. Claes Ågren, Krister Fröjd, Mats Nordin
Gitarr: Ulf Hedin, Piano: Dieter Quist, Bas: Mårten Moberg, Trummor: Robban Olsson
Solsken, förkylningar och vattenskada i rotundan hindrade inte 255 personer att besöka Täby Park Hotel för säsongens storbandskväll.
Det blev en härlig kväll där Jan och Hayati berättade frikostigt om händelser och personer de mött och spelat med under två långa karriärer. Carefree Big Band under Dan Tillbergs säkra ledning var ett mycket duktigt band av hög klass.
Vi var nog alla överens om att Hörsalen är den bästa scenen för ett storband.
Konserten startade med Maynard Fergusons ”Cruisin for Bluesin”.
Straxt därefter var det dags för Hayati Kafe att sjunga en fin version av ”Have you met miss Jones”.
Vi fick höra något som närmast kan betraktas som signaturmelodi för Chet Baker nämligen Richard Rogers ”My funny Valentine”. Chet Baker som gästade oss i Hörsalen på biblioteket 1983. Det fanns några stycken i lokalen som var med när det begav sig. Jag skulle gärna vilja ha varit med då.
Efter paus så fick vi ta del av några fina arrangemang av Lasse Bagge och även höra
Cornelis ”Somliga går i trasiga skor” i arrangemang av Örjan Fahlström samt Lars Gulins mycket kända ”Fine together.
Denna härliga kväll avslutades med Blue Skies.
Vi är mycket glada och stolta att kunna bjuda på live musik med tillsammans nästan 20 personer på scenen och få höra så många lovord från publiken. Denna kväll bestämde sig 14st till för att betala medlemsavgiften och bli medlemmar.
Välkomna nästa vecka när Mississippi Seven gästar oss med gangsterjazz och kioskvältare!
Kjell Lövbom
Ulf Johansson Werre p, tbn, vo, Hacke Björksten ts, ss, Hans Backenroth b.
Det är tur att vi har våra jazzkonserter på Täby Park Hotel där det finns sådana fina resurser. En stor vattenskada i taket hindrade oss inte att genomföra vår konsert. Vi kunde bara flytta till hörsalen.
Uffe Johansson Werre är en av våra mest önskade artister. Det spelar ingen roll vilka konstellationer han plockar ihop. Det blir alltid succé och denna kväll var inget undantag, det kom 170 åhörare.
Fröet till kvällens grupp föddes på Strömsborg i mitten på 80-talet då Uffe spelade med Gugges Big Blues Band. Han fick då i uppdrag att växla med att tillsammans med Hacke spela i en annan del av lokalen och där också presentera nyare grupper.
Så dessa herrar har spelat mycket tillsammans och känner varandra utan och innan. Gruppen har just släppt en CD så det blev lite av en release konsert. Det fanns en CD att köpa för alla, den enda restriktionen var att Roffe Friberg fick köpa högst Four ex.
Man öppnade med Don’t Get Around much Anymore av Ellington. Sedan följde en kavalkad av amerikanska standardlåtar, en polska och några slagdängor från 1700- och 1800-talet.
Som avslutning fick publiken önska ett extranummer och det blev All The Things You Are.
Hasse Lehto
M A Numminen sång, banjo, Pedro Hietanen dragspel
M A Numminen har roat oss svenskar i närmare fyra decennier, alltsedan hans första skiva M A Numminen på svenska (Love Records) kom 1972. Därför är det kanske inte så konstigt att hela 213 besökare kommer till Täby Park Hotell denna blåsiga och regniga söndagskväll.
Med sin säregna stämma får vi höra honom sjunga låtar med underliga titlar som t.ex. ”Med min kvinna i riksdagshusets park”, ”Jag har sett fröken Ellen i badet” och ”Livet är lent som ett sidentyg”.
Låten ”Katten också”, som först blivit populär i Finland, blev en ”minihit” i Sverige och även den fick vi höra. I showen ingår också fint trumspel på företagsdelen av telefonkatalogen. Det är något som Mauri Antero lärt sig av Quincy Jones.
”Gummibollen” sjöngs första gången av Lill Babs 1959 och det var först 1977 som den framfördes M A. Numera tror de flesta att det varit M A:s låt från början.
Tillsammans med den fantastiske dragspelaren och pianisten Pedro Hietanen blir det här en både rolig och underhållande konsert av en ovanlig artist.
Extranumret finns på youtube
Nästa söndag får vi besöka av den mycket populära pianisten och trombonisten Ulf Werre som är mångas favorit. Det ska bli ett kärt återseende med proffsen Hans Backenroth och Hacke Björksten.
Kjell Lövbom
Annie Ternström sång, Martin Åklint piano, Loke Underdal bas och Simon Landqvist trummor.
Det var mycket roligt att återigen få lyssna på Annie Ternström och Martin Åklint.
De har utvecklats ännu mer och visar sig vara mycket proffesionella. Martin med ett alldeles utmärkt pianospel och Annie med en tydlig och mycket fin sångröst.
Vi tycker mycket om när artisterna pratar med publiken. Det visade sig att varken Martin eller Annie har några som helst problem med det.
Valet av låtar var alldeles utmärkt. Instrumentalt började Martin, Loke och Simon med ”The way you look tonight”. Annie fortsatte med att sjunga ”Route 66” och ”Misty”. Så fick vi höra en mycket fin version av ”A sailboat in the moonlight” och på svenska ”Sakta vi går genom stan”.
Povel Ramels ”Underbart är kort” och ”Håll musiken igång” framfördes på ett alldeles utmärkt sätt.
Publiken var mycket nöjda och lämnade många lovord till de unga musikerna.
Vi kommer att fortsätta följa dessa fina musikanter som även lovordades av M A Numminen.
/Kjell Lövbom
Hans Ling ts, as, Tommy Larsson p, Ulf Hammarstrand b, Mats Jadin tr.
Våra jam har utvecklats till våra mest underskattade konserter. Det kommer alltid runt 100 personer inklusive musikanter.
Vi fick höra 12 olika konstellationer som i stor sett spelade 2 låtar var. Som vanligt började husbandet med Jamgeneralen Hasse Ling och de spelade först Jumpin´ With Symphony Sid. Efter den fortsatte de med Tea for Two.
Kvällens första jammare var Göran Bohlin på klarinett och Jan Gunnar Persson på altsax. De spelade två välkända standardlåtar It Could Happen To You och Body and Soul.
Sedan var det dags för ett välkänt och numer, får man väl säga, traditionellt inslag nämligen Rolf Friberg med vänner. Kvällen till ära bestod bandet av Rolf på piano, Göran Larsén diverse saxar, Dick Nilsson altsax och sång, Bo Nilsson tenorsax, Claes Vogel klarinett och sång, Stig Johansson klarinett, Olle Nilsson trumpet, Olav Holmquist trombone, Bertil Lagerman ventilbasun, Lars Karlsand gitarr, Jocke Johnsson bas och slutligen Hazze Ström på trummor.
De spelade först Jazzbacillen eller som den heter i original The Preacher och sedan Dinah där vi fick höra sång av Claes Vogel.
Efter det stannade Göran Larsén, Dick Nilsson, Olav Holmquist, Bertil Lagerman och Jocke Jonsson kvar. Dessutom kom Göran Järvstrand med sina egna trumstockar.
Vi fick höra Just Friends och Bye Bye Blackbird.
Sedan kom Emma Staaf och sjöng först Sakta Vi Gå Genom Stan och Fly Me To The Moon. Till sin hjälp hade hon Göran Bohlin på klarinett och en ny trevlig bekantskap Niklas Dahlin på tenorsax.
Lyssna här
Efter det övertog Sonja Nilsson och Inger Nerman sångmikrofonerna. De sjöng Teach Me Tonight fast på svenska och då heter den Lär Oss i Kväll.
Därefter kom Olle Nilsson, Bertil Lagerman, Olav Holmquist och Claes Vogel tillbaka. De fick sällskap av Berit Johnsson på piano, Lasse Ohlsson gitarr och Jocke Johnsson på bas. Tillsammans med Hasse Ling på sång rev de av Har Ni Cykellås eller som den också heter Honeysuckle Rose och Ain’t Misbehavin´.
Sedan ville vi höra Dick Nilsson sjunga också. Tillsammans med huskompet sjöng han What Have You Done To Me och All The Things You Are.
Sedan var det dags för lite träblås. Göran Bohlin, Göran Larsén, Jan Gunnar Persson och Niklas Dahlin spelade Doxy av Sonny Rollins och How High The Moon.
Så ville Emma sjunga Hit The Road Jack och hon fick hjälp av Hasse Ling på tenorsax.
Nu var det dags för Rolf och hans vänner att komma tillbaka. De spelade On The Sunny Side Of The Street och One O´Clock Jump.
Kvällens sista konstellation före finalen blev Niklas Dahlin, Göran Bohlin, Hasse Ling, Lasse Ohlsson och Gunnar Järvstrand. Vi fick höra There Will Never Be Another You och Perdido.
Kvällens final blev C Jam Blues och framför kompet horde vi Niklas Dahlin, Göran Bohlin, Jan Gunnar Persson och Göran Larsén.
Hasse Lehto
Joel Svensson g, Krister Andersson ts, Andreas Hellkvist org, Bengt Stark tr.
Så var det dags för Joel Svensson att återkomma till Janoscenen.
Bandet började med att spela The end of a love affair
Joel har utvecklats till en mycket duktig gitarrist och den här kvällen fick 140 besökare höra honom spela musik bl a av hans gitarrhjältar. Vi fick t.ex. höra "Fried Pies" av Wes Montgommery och Idle Moments av Grant Green.
Storbandet Clarke Boland Big Bands startades av trumslagaren Kenny Clarke och belgaren Francois Boland. Vi fick höra en omgjord version av "Sax No End". Krister Andersson visade att han är en mycket duktig saxofonist.
En överraskning för Hasse Lehto var att hans barnbarn Emma från Gävle besökte Jano och steg upp på scenen och framförde låten "Hit the road Jack" på bästa möjliga sätt.
Klicka här så får du höra henne sjunga den en gång till!
Det var härligt att lyssna på Andreas Hellkvist när han spelade på sin fina B3 Hammond orgel.
En kul kväll på Täby Park Hotell med duktiga musiker. Som extranummer spelade bandet "Everything happens to me".
Vi kunde konstatera att nya Puben fungerar bra och på den nya väggen sitter det ljudabsorbenter i fina färger.
Nästa vecka är det årsmöte kl 16.00 och kl 18.30 drar Hasse Ling igång säsongens jam.
Varmt välkomna på Söndag med eller utan instrument.
/Kjell Lövbom
Pianisten Jan Lundgren och hans trio med sångerskan Hannah Svensson gjorde 250 jazzvänner lyckliga på söndagskvällen den 8 februari i Täby Park Hotell. Det var en av höjdpunkterna i Jazzklubb Nordosts program denna säsong.
Den här kvällen spelade Jan Lundgren tillsammans med Hans Backenroth på bas och Zoltan Csörz på trummor.
Jan Lundgrens pianospel är fullt av påhitt och infall, det har precision och briljans. Ibland snirklar han i väg på underliga vägar för att till slut komma fram till en standardlåt som får ny glans när han vidrör den.
Nu fick han också, som så många gånger förr, spela tillsammans med Hans Backenroth som ger musiken grund. Han spelar kvickt och lätt utan att förlora sig i fingerfärdighet och dess emellan, när det lugnar ned sig, blickar han långt bort och kramar fram ett gung som griper åhörarna.
Trummisen Zoltan Csörz spelade med små medel, han snarast krafsade på sina slagverk. Så spelade även Ronnie Gardiner i Täby Park Hotell för flera år sedan. Men han är inte rädd att dra på, till exempel när trion på publikens begäran drog fram en version av Caravan ur sina rockärmar. Då verkade hotellet röra sig i grunden.
När så Hannah Svensson fullbordade kvartetten fick musiken en värme som tycktes få Rotundans järnräcken att mjukna.
Det var en kväll att minnas. Bättre än så här blir det inte.
Recensent: Pehr Thermaenius.
Denna recension är publicerad i Täby Allehanda.
Robert Wells piano, Lars Risberg bas och Roine Johansson trummor Maria Wells sång.
Det blev en kväll helt i Charlie Normans anda med en högst varierad underhållning från psalmen "Blott en dag" via Roberts egen finstämda komposition "China Moon" och Griegs "Anitras dans" till Viljo Vesterinens Säkkijärven polkka"
Robert hade en fin kontakt med den 306 personer stora publiken. Lasse Risberg var inte bara en suverän gitarrist - nu avslöjades också hans fina sångröst. Roine Johansson från Åkersberga är en trumslagare som verkligen bidrog till underhållningen. Roberts fru Maria Wells var också med i konserten. Hon brukar i ingå i gruppen Vocalettes och är en mycket duktig sångerska.
Precis som Charlie brukade göra så lät Robert publiken få önska låtar.
I Charlies anda släppte Robert Wells en hyllningsskiva i augusti. Han berättade att det blev 30 låtar på tre dagar.
Inför inspelningen av skivan åkte han hem till Charlie Normans fru Dagny och botaniserade i "skattkammaren" bland stenkakor och noter.
Dagnys favorit var For once in my lifetime fick vi också höra. Dessutom deltog vi i Allsång i Little Joe from Chicago.
Det var väldigt många lovord från en mycket nöjd publik efter succékonserten.
Välkomna till nästa veckas konsert med Jan Lundgren. Många har redan hört av sig så det blir säkert mycket folk då också!
Kjell Lövbom/
Niklas Wennström bas, Bengt Stark trummor, Jonne Bentlöv trumpet, Gunnar Åkerhielm piano och Kari Sjöstrand tenorsax.
Så har vi äntligen kommit igång med vårsäsongen på Täby Park Hotell. Vi kunde konstatera att den nya väggen var på plats i rotundan och glädjande var att ett antal nya medlemmar kom till oss.
För övrigt är det mesta sig likt och själv tycker jag att jazzbuffén är bättre placerad på höger sida från entrén.
Till den första konserten hade Kari Sjöstrand samlat 4 professionella musiker till en fin kväll.
Bandet startade upp med ”Eternal Triangle” av saxofonisten Sonny Stitt och vidare fick vi höra Miles Davis ”Sippin at Bells” och Åke Hasselgårds ”Swedish Pastry”.
Kari, som besökt oss flera gånger tidigare, är en mycket skicklig saxofonist som inte bara kan hantera bebop utan också folkmusik. Bengt Stark en skicklig trumslagare och även lärare på musikhögskolan. Jonne Bentlöv har gästat oss många gånger de senaste åren och han har utvecklats till en mycket fin trumpetare.
Det blev en fin kväll där vi också fick höra ”Dance of the infidels” och ”Budda Hotel suite” av Bud Powell.
Nästa vecka rekommenderar jag er att komma i tid när Robert Wells kommer på besök.
Kjell Lövbom
Dick Nilsson vo, Hans Bergman ss, as, cl, Janne Sjunnesson as, cl, Thomas Johansson ts, cl, Jerker Halldén ts, fl, Stig Bengtsson bars, fl, piccola, Hjalmar Öhrström p, Pålle Höglander b, Lars Åkesson tr.
Så har vi då smygstartat vårsäsongen traditionsenligt i Vallentunas fina kulturhus där vi blir så väl mottagna.
Denna gång hade vi satsat på lättlyssnad jazz med lite lokal, om man tänjer lite på gränserna, anknytning nämligen Saxarus från Åkersberga men där i alla fall Janne Sjunnesson bor i Vallentuna.
Det blev en mycket lyckad eftermiddag med cirka 75 entusiastiska åhörare. Vi fick oss till livs 20 oftast välkända låtar men även några original.
Dick Nilsson är ju en mycket duktig sångare, han sjöng bland annat On a Clear Day och Have You Met Miss Jones.
Alla blåsarna fick flitigt med utrymme för soloinsatser och alla spelade mycket bra. Vi tänker särskilt på On Green Dolphin Street av Bronislav Kaper och med text av Ned Washington. De flesta arrangemangen är skrivna av Hasse Bergman.
Hasse Lehto
Uppdaterad 2023-08-21